måndag 25 februari 2013

Maja - en rapport.

Vår lilla filur bara växer och växer. Idag mätte hon 66 cm och 6430 gram. Inte konstigt att storlek 62 på bodys och byxor inte fungerar speciellt bra längre. Hon är en glad och go liten prutt som har väldigt bestämda åsikter. "ÖH ÖH ÖH" låter det ur den unga, lilla damen så fort hon inte är nöjd med tillvaron. Hon jollrar och babblar med det mesta och de flesta. Hon älskar att beundra sin spegelbild och skrattar gott när hon ser sig själv. Den senaste upptäckten är tårna. Tänk att de kunde vara så goda? Allt som kommer i hennes väg hamnar i slutänden i hennes mun. Fingrar, händer, leksaker, Elvis päls... Hon äter gröt som om hon aldrig gjort något annat och tycker det är fasligt tråkigt att glo på mig och Henrik medan vi äter. Att ligga på mage är inte speciellt roligt, men att stå upp desto skojigare. Får hon stå upp och titta på saker är hon ofta nöjd, lägg ner henne på mage och du hör snart "öh öh öh". Lilla hjärtat. Hon upptäcker nya saker hela tiden och har inte så mycket tid över till att sova på dagen. Sover hon kanske hon missar något storslaget som händer...  När klockan blir runt 20 är det dags att sova. Somna gör hon ganska snabbt efter amning. Sedan sover hon oftast 4-5 timmar innan hon vill äta. Ibland kan jag lura henne med nappen, men oftast vill hon äta en slurk för att sedan somna om omedelbums. Mellan klockan 4-6 vaknar hon gärna och vill äta igen. Ibland två gånger. För att jag ska få sova några timmar till, tar jag henne till mig och låter henne ligga kvar hos mig efter amning. Vi vaknar runt kl 8.

Älskade lilla Skrålla <3

onsdag 20 februari 2013

Februari sucks.

I natt sov jag oroligt för att jag hade så ont i halsen. Maja har sovit bra, men snörvlat och varit väldigt täppt i sin lilla näsa. I morse var vi båda förkyla och fick ställa in både babyrytmik och en andra omgång av babymassage (lovade min bvc-sköterska som går instruktörsutbildning att vi skulle vara med). Det är sällsynt tråkigt att bara sitta hemma och glo på varandra. Maja hinner tröttna på mig innan klockan blivit 11 och jag har slut på lekork innan klockan slagit 10. Och då sov vi ju till halv nio i morse. Halsen har mest känns slemmig (anteckna gärna i era intresseböcker), men nu börjar den göra ont igen. Men jag har inte feber, så det känns fullständigt lönlöst att besöka en läkare. "Ja, du är förkyld. Det är virus, som vi inte kan bota med antibiotika. Ta en panodil och vila." Bitter? Jag? Svar ja. Februari är likt november en fruktansvärt tråkig månad. Tack och hej, nu ska jag invänta middag.

tisdag 12 februari 2013

En vanlig tisdag.

Si sådär hundra gånger jag suttit med denna tomma textruta framför mig och tänkt "nu ska jag allt skriva något vettigt, tömma hjärnan lite". Jojo. Har ni sett många inlägg de senaste veckorna? Skulle inte tro det va. Idag när jag känner att jag är så trött som jag inte varit på länge (inte Majas fel, hon sover snällt mellan amningarna på natten), då passar jag på att skriva några rader. Ni får bara stå ut med mitt trötta svammel.

Vad händer i vår bebisvardag? Det knallar på som vanligt och tiden fullständigt rusar fram. Maja har hunnit bli fyra månader (igår) och har fått smaka på gröt. Hon älskar gröten och hade säkerligen ätit mycket mer än vad vi vågar utsätta hennes mage för nu i början. Hon växer vår lilla Skrålla, men fortfarande inte riktigt så mycket på vikten som vår gulliga bvc-sköterska hade önskat. Vi har försökt ge henne ersättning på kvällarna, men vår (mycket) bestämda tös har inte förstått sig på denna eländiga flaska som hon ska få den ur. Håhå som vi har försökt och försökt och försökt. I slutet av förra veckan orkade jag inte bråka mera, så då införde vi gröten. Det är ju pytteliten till en början, men jag tänkte att det måste vara bättre än inget alls. Igår kväll, när jag ammade henne till natten (ligger ner i vår säng), bad jag Henrik värma lite ersättning. Bara för att, vi kan ju försöka igen. Guess what?! Maja, den lilla rackarungen, drack snällt upp alltihop! Hade det inte varit för att jag låg ner och Maja skulle sova, så hade jag säkerligen hoppat (med risk för att kissa på mig... testa att föda barn själv nångång ska ni se... det finns ju en orsak till varför man ska göra sina knipövningar) runt och tjoat av glädje. Inte för att jag egentligen oroar mig för hennes viktuppgång, för hon går upp i vikt, men för att det var en seger. Hon är ju som sagt oerhört bestämd denna lilla Skrålla <3

Jag längtar fortfarande efter våren. Snön som föll får några dagar sedan förde ju inte våren närmare precis. Men skam den som ger sig! Jag köper nya tulpaner när de gamla vissnar och fortsätter längta. Snart.

Nu har Maja sovit tre timmar, så gissningsvis vaknar hon snart. Ska hälla i mig en snabb kopp kaffe till innan det händer. So long!

fredag 1 februari 2013

16 veckor.

Vår lilla bebis, som plötsligt har blivit 16 veckor gammal (!!!), har haft ett väldigt pendlande humör de senaste dagarna. Jag förstår mig inte riktigt på allt det här. Ena sekunden strålar hon som en sol, jollrar och skrattar och är så söt att man vill äta upp henne. Nästa sekund får hon ett mindre raseriutbrott och använder den nyupptäckta rösten på ett exemplariskt sätt. Hon tar i från magen och vrålar. Jaha, vad hände nu?

Ofta kommer dessa utbrott i samband med att hon upplever någon person (mamma) väldigt tråkig.

Maja: -Ursäkta mig, men varför SITTER du ner med mig i famnen?
Mamman: -Eehm... Varför vrålar du?

I andra fall kommer utbrotten då hon först suttit och smaskat på sina händer för att plötsligt tappa greppet om dem (hon har inte riiiktigt fattat att den där handen sitter fast i henne och att hon lätt som en plätt kan lyfta tillbaka den...). Gissar att hon tänker något i stil med: -Määäääh, nu tog hon den där delikata handen ifrån mig IGEN!

Efter en liten stund jollrar och är allmänt bedårande igen. Mamman och pappan står där mållösa och förstår ingenting.

Det jag märkt av är att hon lär sig mycket nytt och vill vara med hela tiden. Hon ser och upplever saker på ett helt annat sätt nu. Det måste ju vara rätt så utmattande för en sådan liten att ta in så mycket? Kan tänka mig att hon inte förstår allt som händer runt omkring henne heller, det måste ju också vara jobbigt. Den där lilla människan som måste ta in så mycket, som lär sig nya saker... Det kanske är en liten orsak till detta pendlande humör?

Ni som har lite erfarenhet, har era små också gått igenom liknande perioder?

Nom nom nom!

Mammas och pappas älskling <3