Normandie.

Vår franska resa började i Paris, där vi hyrde bil och styrde kosan mot Giverny. I Giverny besökte vi Claude Monets hus och trädgård (ni vet, konstnären). Mellan skurarna (det verkligen öste ner ibland) hann vi se lite fina saker.

Här gick man till Monets hus.

Det var fint och grönt i hans trädgård.

Här bodde han. Man fick inte ta bilder inne i huset (som luktade unket och gammalt kiss...), men allt var väldigt pastelligt. Tak, väggar, möbler.

Vi besökte även Monets kända vattenträdgård. Det var otroligt vackert! När man gick runt där kände man igen många av hans motiv.

Därifrån åkte vi vidare till en mysig, liten hamnstad vid namn Honfleur.

Det fanns en karusell. Tittade på den och blev illamående, bra där.

Vi åt middag och jag beställde något jag inte kunde uttala på menyn. Det var sniglar. Stora, slemmiga sniglar. Jag satt och tittade på dem i 10 minuter innan jag vågade mig på att smaka. Det var inget fel på smaken, men så fort jag tänkte på att jag åt slemmiga sniglar blev det värre. Jag åt inte upp.

Jag skrattade gott åt inredning på hotellet där vi sov första natten. Det kändes så typiskt franskt på något sätt (utan att veta hur typiskt franskt är egentligen).

Dag två gick i krigets tecken. Landsstigningsstränder, museum och minnesmärken stod på menyn. Här ser ni Pegasus Bridge.

Här står Henrik på Utah beach, där kanadensarna landssteg.

Vi körde förbi den konstgjorda hamnen (eller det som fanns kvar av den), som drogs dit endast för krigets skull.

Här är vi vid Omaha Beach, där amerikanerna landssteg. Den här stranden var helt klart den pampigaste, sett till storlek, minnesmärken och den amerikanska kyrkogården.

Kyrkogården var mäktig. Hur man än tittade på de vita korsen låg de exakt i fil med varandra. Alla vinklar var exakta, höjden på korsen var exakt och gräset var perfekt. Man slogs av hur många det är som dog, när man ser korsen uppradade såhär.

Vi hoppar raskt till katedralen i Bayeux. I Bayeux bodde vi resterande tid eftersom det var så bra avstånd till våra olika besök därifrån. I Bayeux fick jag se Bayeuxtapeten.

En av dagarna åkte vi hit. Mont Saint Michel, ett magnifikt kloster mitt ute i ingenstans. På utsidan var det pampigt, på insidan var det så jädra turistigt att man fick kramp. Detta resmål var en besvikelse.

Hej hej! Tror det får räcka så. Resan var lyckad och jag med min gravida kropp orkade med tempot. Får väl tacka vädret som var mest halvmulet, det hjälpte. Normandie är vackert och är man intresserad av krigshistoria och historia överlag kan jag verkligen rekommendera ett besök hit.