lördag 31 december 2011

Nytt år.

Om jag ska vara helt ärlig så är jag fortfarande lite tveksam till om det faktiskt har gått ett helt år redan... Det känns snarare som om det bara har gått ett halvt, som har gått katastrofalt fort. Vet inte riktigt vart året har tagit vägen?

För ett år sedan firade vi in det nya året i Mölndal där det blåste en del. Det blåste underifrån och jag fick Tintin-lugg. Fint.


I februari var jag T och L på Melodifestivalens genrep i Göteborg. Det var väldigt roligt och vi ojade oss bland annat över hur blanka ben Marie Serneholt hade.


Det var en kall och snöig vinter i Göteborg. En dag alldeles på slutet i februari var det fantastiskt vackert ute och vi gick en promenad i Fiskebäck. Solen strålade och jag längtade efter våren.


Försökte hitta en bild jag tagit i mars, men jag har varit rätt så dålig på att ta kort i mars. Det enda jag hittade var den här ludna krabaten. Vi kan väl vara överens om att Elvis är väldigt, väldigt luddig.


I april blev det vår. Det är lika härligt varje år, våren är nästan den bästa årstiden när jag tänker efter.


Basti var i Göteborg och ville testa fiskelyckan.


Jag skippade fisket och njöt av kvällssolen i stället. Och hade på mig conversen!


Påsken var i april och mamma och pappa hälsade på. Vädret var strålande, nästan sommarvarmt stundtals. Vi spanade in Trädgårdsföreningen.


I maj gjorde vi årets första resa till Wales. Wales var vackert och vi fick se väldigt mycket landskap. Och får med långa svansar!


Juni kom och vi gjorde årets andra resa. Denna gången till Paris!


Vi förlovade oss <3


Jag trodde att jag skulle orka fixa ett inlägg med någon bild från varje månad... Men det tar ju så jädra lång tid för bilderna att laddas in, vet inte vad det är för fel. Ni fick halva året iaf. Årets avslutades ju med ny examen, nytt jobb och årets sista resa. Ikväll ska vi till Mölndal igen, men till L och M den här gången. God mat, god dryck och goda vänner. Nästa år hoppas jag på fler fantastiska resor, att jag får jobba kvar på samma skola och att vi kanske kan hitta oss ett eget hem. Det är drömmen.

GOTT NYTT ÅR!

onsdag 28 december 2011

Drömmer mig bort.

Jag har varit så sjukt trött idag. Så trött att jag tog en powernap på 20 minuter i soffan. Skyller på mörkret och förkylningen.

Hade hellre sett att det var sol och varmt. Då hade vi kunnat ta båten ut till nån kobbe och ligga där och läsa bok. Åh. Låt det bli vår och sommar snart.


På tal om blåbär, så bokade jag idag en tid för att förlänga mina ögonfransar. Hejdå mascara alla tidiga morgnar! Ser väldigt mycket fram emot det. Lovar att visa före och efter bilder (om jag får för henne som ska göra det).

Första dagen tillbaka.

Idag började jag jobba efter att ha varit ledig i 5 dagar. Började klockan 8 i morse, vilket kändes helt okej (även om jag snoozade 3 gånger, hehe). När klockan var 13 var jag redan hemma. Känns som en lagom lång arbetsdag ;) Det var 11 barn allt som allt och vi var 10 vuxna. HAHA! Tänk om det hade varit så alla dagar? Det var så lugnt och skönt, man kunde sätta sig ner och spela spel. Man kunde till och med sätta sig ner och prata med andra vuxna samt dricka kaffe utan att någon krävde ens uppmärksamhet. Halleluja. Nu var det ju onödigt lugnt, men jag måste säga att jag föredrar när det är lugnt och skönt, när man kan få lite tid att prata med barnen. Imorgon börjar jag runt 11 och slutar 17. Hur ska jag orka? :)

tisdag 27 december 2011

Karibien del 1.

Det är drygt två veckor sedan vi kom hem från kryssningen, men det känns som om det var förra året. Herre du milde vad skönt det var att bara slappa och njuta i solen.

Här kommer en sammanfattning av semestern (som utlovat Hamsi)

Efter att ha krånglat oss igenom tullen i London och sedan i Miami, anlände vi klockan 03.00 svensk tid (21.00 lokal tid) i Fort Lauderdale. Ögonen gick i kors av trötthet, så vi stupade i säng.

På morgonen åt vi en rejäl amerikansk frukost och gick sedan en promenad i blåsten längs med beachen.


Här är beachen. Det blåste rejält mycket, så man fick helkroppspeeling på köpet när man gick där. Skönt.


Vi gick förbi ett gäng som spelade basket och flinade lite då bollen gång efter gång flög iväg. Men dom kämpade tappert och tjejerna hejade som vildar vid sidan av.

Efter vår promenad var det dags att ta sig till hamnen och fartyget. Det var lite pirrigt måste jag säga. I hamnen möttes vi av en hel armé unga (och mindre unga) killar som tog hand om bagaget. Det var lite köer, lite genomgång av ytterligare papper och sedan var vi inne. Oh yeah!


Här är fartyget, Navigator of the Seas. Som en liten stad på vattnet.

Ibland fick man verkligen påminna sig om att man var på en båt. Det fanns ju lite av varje liksom. Det fanns affärer, pubar, barer, restauranger, en teater (som tog minst 400 personer), en isbana (med riktig is, inget plast här inte), klättervägg, sportdäck, minigolfbana, pooler, bibliotek, datasal, ett kapell... Helstolligt. Det häftigaste ombord var ju isbanan och showen de hade satt upp. Jag var så imponerad.

Första och andra dagen ombord var vi till sjöss. Vi låg på soldäck, åt och drack massa gott och förundrades över allt vi såg. Tredje dagen anlände vi till Grand Cayman. Där hade vi bokat in utflykter. Jag skulle iväg o träffa stingrockor, delfiner och sköldpaddor. Henrik skulle snorkla. Jag åkte iväg tidigt och var väldigt pirrig över det hela. Dels var jag ju ensam och dels skulle jag simma med stingrockor (i ett hav där det även finns hajar... jag är livrädd för hajar). På båten påväg ut till stingrockorna började en amerikansk familj prata med mig, de undrade varför jag var ensam. Jag förklarade och familjen tyckte det var oerhört tråkigt att vara ensam, så jag blev adopterad över en dag. Jag hängde med dom hela dagen. Mamma, pappa, dotter och son. Såhär såg det ut när vi kom fram.


Många båtar, lite halvtråkigt väder (det hade precis regnat, världens störtskur) och så massa folk. Runt omkring alla människor såg man mörka fläckar som for runt. Många mörka fläckar... Här hade jag hjärtat i halsgropen.


Hopp i vattnet bara och njut av att vara med stingrockorna. Jomen visst. Jag smög runt i utkanten och pep till varje gång en rocka susade förbi. "IIIIIH... IIIIIIIIIIHH... åh helvete... IIIIHIHIIIII" Typ så. Men det var fantastiskt och jag är så glad att jag gjorde det. Min nya amerikanska familj tog hand om mig och ville att jag skulle vara med dom när man fick lite tid att hålla i och pussa på en stingrocka. Jag har bilder på en skiva (som man fick köpa...) men har inte kopierat in dom ännu.




Jag försökte snorkla, men det gick inte så bra. Fick nöja mig med att stoppa ner huvudet och titta lite.

Det känns som att jag måste dela upp detta, annars blir inläggen så sjukt långa. Jag vill ju visa både bilder och berätta hur det var! Det här vara första delen av utflykten, jag återkommer med mera inom kort.

måndag 26 december 2011

I år ska vi inte ha så många julklappar.

Det är konstigt det där. Jag tänkte mig att ju äldre jag blir desto färre julklappar får jag. Jag har fått för mig att det är så. I år sa vi dessutom att vi inte ska köpa varandra så många klappar med tanke på att vi precis har varit på semester. Se här hur det gick.


Ett vinglas, två assietter, en mugg.


Nej förresten, jag fick två muggar.


Förkläde med tillhörande bakduk.


Henrik hade gjort ett bakbord! Såg när Ernst gjorde ett på tv och sa "ett sånt skulle man haft, ett riktigt bakbord." Vips slängde min älskling ihop ett!


En fräsig necessär.


En locktång.


En cool ryggsäck. Undrar om Henrik vill att jag ska gå ut på hajk nu?


Mysiga vantar. Kanske kan jag få användning för dem nästa år. Nu har vi 9 plusgrader.


Reflex!


Tjusiga läderhandskar.


Och så den här superfina tomten! (Elvis älskar den)

Nej nej, i år ska vi inte ha några julklappar. Håhå. Vi har inte ens bytt klappar med ålänningarna ännu... Hujedamej så snäll jag måste ha varit! :)

God fortsättning!

fredag 23 december 2011

God Jul... Eller nått...

Jag har ju inte gått runt och känt någon magisk julkänsla i år, men tänkte att det kanske blir bättre när jag kan vara hemma en dag och fixa och dona lite. Jomenvisst. Igår började Elvis spy. Och det fortsatte hela kvällen och natten. I morse klockan 8 när han kämpade med en jobbig spya igen, orkade jag inte titta på mer så jag ringde till Smådjursakuten. Dom tyckte att jag ska komma in med honom eftersom han har spytt så mycket, så det var bara att hoppa i bilen och åka iväg. På Smådjursakuten kände dom lite, tog tempen och tog en röntgen på magen. Röntgen visade inget speciellt, det såg bra ut, men veterinären ville hålla kvar honom över natten så hon kunde ge honom lite dropp och ta blodprov. Buhu, mitt mattehjärta värker. Dom sa att dom ringer mig imorgon, så jag kan väl bara hoppas att vi kan få hem då.

Sjuk katt, sjuk matte (fick en dunderförkylning i julklapp, tack!). Jag blev väl extra sjuk idag när jag såg min lilla skrutt som var medtagen.

Ikväll ska vi iaf ha lite uppesittarkväll, med lite julgodis och glögg. Kanske kan det höja humöret lite. Hoppas det.

GOD JUL hörrni, trots mitt tråkiga inlägg!

söndag 18 december 2011

Julstök

Alltså, ,så himla störigt när man lägger ner massa tid på att göra något och så blir det pannkaka av det hela. Min fudge blev inte bra och jag vet inte vad jag gjorde för fel. Smaken är helt okej, men den ser ut som stryk. Tryfflarna blev okej och knäcken blev himla god, så jag får väl ändå anse det vara ett godkänt resultat.

Utöver mitt julstök i köket, handlade jag alla julklappar OCH slog in dem igår. Hurra hurra! Bara sillgömman och potatislådan kvar nu då, så kan jag fira jul sen.


Ni ser ju själva, fudgen är inte okej.


Dessa blev kanske inte så vackra heller, nu när jag tänker efter, men smaken är god!


Nom nom!

fredag 16 december 2011

8 dagar till julafton.

Men var är den där julkänslan? Hade det inte varit för att barnen här på jobbet påminner mig om det varje dag (om och om igen...), hade jag antagligen inte haft koll på att det är julafton så snart som det är. Jag har inte köpt några juklappar, jag har inte gjort något julgodis, jag har inte bakat lussekatter, jag har inte förberett potatislåda... Och jag har ingen större lust att göra det heller om jag ska vara ärlig. Det är konstigt, för jag är annars personen som älskar allt julstök!

Jag känner mig som Grinchen, ni vet han som förstörde julen för alla. Återkommer vid senare tillfälle och berättar om vår fantastiska semester i stället...


Jag.

tisdag 29 november 2011

Nästsista november.

Det känns som att det är mitt i natten, trots att klockan redan slagit 7. Det här mörkret... Min kropp vägrar vakna till, den säger snarare "gå och läääägg dig Danne, du är trööööött och behöver sooooova". Jag hade gärna bäddat ner mig i sängen igen, men eftersom jag inte är vare sig välbetald, miljonär eller hollywoodfru kan jag inte göra det. Suck. Jaja, jag ska nog klara den här veckan till, sen bär det iväg till Karibien. Tisdag, onsdag, torsdag, fredag. Fyra dagar. Sen kan jag iaf leva det ljuva livet i en vecka innan vardagen kallar igen. Herre min härskare och beskyddare (höhö) vad jag längtar!

måndag 28 november 2011

Gud är min domare.

Min rubrik kanske gör er lite konfunderade. Då kan jag informera om att mitt namn, Daniela, betyder "Gud är min domare". Haha. Henrik betyder "Härskare". Haha igen. Man kan ju lätt söka ihjäl sig på vad namn betyder. Jessica, som är ett av mina mellannamn, betyder "Herren skyddar". Irene, som är mitt andra mellannamn, betyder "fred". Mycket gud i mina namn.

Vad betyder era namn?

lördag 19 november 2011

Eftersom jag var hemma sjuk igår också, väldigt uttråkad, tänkte jag att jag ska ge min plattång/locktång en ny chans. Alltså bara testa den. När jag köpte den sa dom i affären att den är sååå bra, sååå lätt att använda, kunde inte bli lättare. Hurra, var min första tanke, så jag köpte den och tog med den magiska mackapären hem. Jag hade höga förväntningar på den här jädra platt- och locktången... Platta håret är lätt, det klarar till och med jag av, men att få till lockar är helt omöjligt! Jag kan inte göra lockar med den magiska locktången. Däremot så vet jag att andra har lyckats, utan problem, så jag förstår inte vad jag gör fel. Jag försökte så länge igår att håret nästan brändes av. Not cool.

Jag har allt bra lust att gå tillbaka och be dom visa hur lätt det är... Möh. (Min kompis testade den på mig och tyckte det var superduperlätt att göra lockar. Dubbelmöh)


Den "magiska" tången.

torsdag 17 november 2011

Finn ett fel.

Att lägga sig i sängen när man har rena sängkläder är en fantastisk känsla. Det är så skönt att sova när allt är rent och fräscht. Jag är hemma från jobbet idag, har mått skit hela veckan. Igår gick jag hem från jobbet med ont i lungorna och energin på noll. Jag har lärt mig att det bästa är att stanna hemma med en gång när man känner sig dålig, ett par dagars vila kan i mitt fall brukar innebära att min kropp kan återhämta sig och att jag mår relativt bra efter det. Jaja, tillbaka till sängkläderna. Jag svettades som en tok i natt (feber?) och kände att det var dags att byta till rena sängkläder. Jag brukar försöka vara den första som kan lägga sig i sängen när allt är rent, men de senaste gångerna har jag inte hunnit. Gissa vem som hunnit först?


Svaret på frågan finns på bilden. Finn ett fel!

onsdag 16 november 2011

Arthur.

Jag ser på The Biggest Loser (säsong 11, den amerikanska versionen) och jag kan inte sluta förvånas över hur känslosam jag blir när jag ser alla dessa människor kämpa. Den här säsongen är det en speciell person som hela tiden får mitt hjärta att värka, mina tårar att rinna... Arthur. Han är den tyngsta deltagaren som någonsin deltagit i programmet och han behöver gå ner i vikt för att kunna överleva. Bokstavligen. Jag är helknäpp som blir så sjukt påverkad av att se på de här människorna, men jag kan inte hjälpa det. Jag vill så gärna att Arthur ska få stanna hela vägen ut, att han går ner så mycket som bara möjligt i vikt, för han verkar vara en så himla fin människa. I det här avsnittet måste han byta tränare och lag, vilket kan innebära att han i slutänden åker hem. Tårarna rinner...

Ni får tycka att jag är en rätt så stor loser jag också, som sitter här och bölar till ett program som går på tv. Ett program som handlar om att överviktiga amerikaner ska gå ner i vikt.

tisdag 15 november 2011

Det värker i mina lungor.

Och inte pga min svettiga promenad idag utan för att jag har hostat hela dagen. Igår när jag försökte somna tyckte jag att mina lungor kändes tunga, som om att bara hälften av luften jag andades kom in och ut. Jobbigt. Idag har det känts sådär hela dagen, men jag hade bestämt mig att jag skulle promenera efter jobbet idag. Och det kändes bra under promenaden, men nu... Det kliar, rosslar och luften går fortfarande trögt. Få se var det här slutar. Jag tänker då inte bli sjuk, noo way.

Rövhattslungor.

lördag 12 november 2011

Gomoron!

Jag somnade inte klockan 20, men däremot klockan 22. Försökte läsa lite när jag lade mig i sängen igår, men ögonen gick bokstavligt talat i kors. Slocknade så fort jag lade boken ifrån mig. Skönt. Jag vaknade strax innan 8 idag, vilket känns lite tidigt en lördag. Jag bestämde mig för att kravla upp ur sängen och börja dagen med en promenad. Lite kaffe i kroppen först, men sen bär det av. Min hals som jag beklagade mig över igår känns inte hundra bra, men den gör ju inte jätteont heller så... Jaja.

Dricka kaffe, ut i kylan (2 grader), svettas lite och sen hem och äta frukost. Det känns som en bra början på den här lördagen.

fredag 11 november 2011

Trött.

Jag önskar att jag kunde skriva att den här dagen med det tjusiga datumet (11.11.11) har medfört något näst intill magiskt... Men icke. Det mest magiska som hänt mig är att jag slutade jobba halv fyra idag och att det är fredag. Det är ju iof inte fy skam, men jag hade planer på att gå ut och svettas en runda efter jobbet. I stället kom jag hem, slängde mig i soffan och har inte rört mig sedan dess. Jag har ont i halsen och jag är såååå hiiiiimla trööööött. Klockan är nu några minuter innan åtta och jag hade utan problem kunnat gå och lägga mig nu. Tror att jag ska ta på mig pyjamas, dra hit täcket och vem vet, jag kanske somnar.

I hopp om en piggare dag utan halsont tackar jag för mig idag och återkommer imorgon. Eller någon annan dag.

tisdag 8 november 2011

Vad är det som går och går men aldrig kommer fram?

Nu ska ni få höra. Den senaste veckan har jag varit ute och promenerat alla dagar. Och då snackar vi inte någon lugn och behaglig söndagspromenad, nej nej, vi snackar svettigt, jobbigt, tungt. Jag har tröttnat på mitt eget gnäll om att kläderna sitter illa, om att låren är tjocka, armarna tjocka... Hela min hjärna har blivit tjock av mitt eget psykande, så himla stört. Jag är medveten om det själv, men jag kan inte stänga av min hjärna, dess värre. Så nu ska jag ta tag i det här. Jag ska gå och gå och gå och gå lite till. Jag ska gå tills jag känner att kläderna sitter som dom ska igen, tills jag känner mig piggare, tills jag inte blir ledsen då jag ser mig själv i spegeln. Jag vet att jag inte är sjukligt fet och inte sjukligt överviktig heller, men alla ni som någon gång känt att ni inte är bekväma i er kropp, ni vet vad jag menar. Det handlar om mig. Jag kommer inte att banta, för det funkar inte. Men jag kommer att röra på mig mer än en gång i månaden. För att starta igång det hela följer jag ett program där målet är "Walk to run". Jag är peppad och H hjälper mig genom att peppa ännu mer. Nu jävlar!

Svaret på gåtan är för övrigt: Danne.

lördag 5 november 2011

Lördagsmys.

Efter att ha börjat lördagen med promenad och städning kände jag att det var på sin plats att andas ut och uppdatera sig på det senaste skvallret i kändisvärlden. Sommartid är jag ofta på gränsen till för uppdaterad på allt som händer i Hollywood, eftersom jag ofta köper med mig en tidning då vi åker ut med båten, men nu när jag börjat jobba har jag kommit på efterkälken. Sen så är det väl inte så att världen går under bara för att jag inte har koll på Angelina Jolies senaste viktras eller vem Jennifer Aniston dejtar för tillfället... Men visst måste ni hålla med om att det är rätt så skönt att läsa om andras problem och besvär ibland (för det verkar ju inte vara endast en dans på rosor för kändisarna) och bara koppla bort den egna vardagen. Missta mig inte nu, jag menar förstås inte att min vardag är skit på något sätt, men ni vet ju själv att man har bättre och sämre dagar.

Nu ska jag läsa de sista sidorna i min tidning innan vi ska iväg på middag hos kompisar. Tjing tjong!


En kopp kaffe och några Werthers Original (den mjuka sorten, fyllda med choklad) är bra tillbehör till skvallerblaskan.

fredag 4 november 2011

Dresscode.

Jag beställde en klänning på Nelly idag. Tydligen så är det dresscode på en av middagarna på kryssningen (en månad kvar!!) och jag har inte så himla många klänningar som är supertjusiga. Eller kanske en eller möjligen två, men dom har jag ju använt många (några) gånger innan. Jag kände att jag var värd en ny klänning, så nu kan vi ju bara hoppas på att klänningen är lika fin i verkligheten som på bild. Den ser ju onekligen lite kort ut...





Vad tycks?

torsdag 3 november 2011

Tänk om man ändå vore en hurtbulle.

Något av det värsta jag vet är att ha träningsvärk. Det är fruktansvärt förfärligt. När folk säger något i stil med "åååååh, jag har träningsvärk.... ahahahaha, fasen vad gööööttt..." då vill jag ärligt talat slå dom i ansiktet. Man känner att man lever o man känner att man har gjort något... Blah blah blah. Det gör ju fanimig ont att ha träningsvärk! Det ÄR INTE skönt. Ja ni märker ju... Jag kan ju verkligen hetsa upp mig över det här. Alltså, har du inte viktigare saker att hetsa upp dig över, kanske ni tänker. Jo men det är väl klart att jag kan hetsa upp mig över hur mycket saker som helst, men just idag när jag känner på mig att jag kommer att ha träningsvärk imorgon är det här mitt hesta-upp-mig-tema.

Nu vet ni det också. Anteckna gärna i era intresseböcker.

tisdag 1 november 2011

5 år sedan.

För fem år sedan bestämde vi oss för att vara flick- och pojkvän. Du och jag blev vi. Så himla fint, det bästa som hänt mig. I somras förlovade vi oss i Paris. Det var den bästa långhelgen i mitt liv. De här fem åren har varit de bästa åren i mitt liv. Det låter klyschigt, men det är ju sant. Älskling, jag hoppas att vi blir gamla och grå tillsammans. Du är mitt allt och jag älskar dig.

Jag tror bestämt att det här är den första bilden som togs på oss tillsammans. Tjusigt värre.

måndag 31 oktober 2011

Elvis filosoferar.


"Här ligger jag och hänger. Skönt. Undrar om jag skulle passa på att sova lite? Eller kanske testa att klösa på soffan lite, då får jag säkert den uppmärksamhet jag behöver"


"Heey, sluta störa mig, jag filsoferar! Tänk om jag hade ramlat ner?!"

31 oktober.

Imorgon när klockan ringer är det 1 november. Första november! Vart tog det här året vägen? Okej, nu är ju året inte slut ännu, men det närmar sig snabbt. 1 november är en viktig dag hemma hos oss. Det är dagen då vi räknar att vi blev tillsammans och imorgon är vi uppe i 5 år. Jösses amalia vad fort det går...

Det är höstlov på skolan den här veckan. Synd att höstlovet inte gäller oss pedagoger. Men samtidigt så kommer detta att vara en lugn och trevlig vecka, det är jag övertygad om. Ska göra det bästa av veckan. Nu måste jag kasta i mig lite frukost innan jag knallar till jobbet.

Givande inlägg det här... Ha en fin dag gott folk!

söndag 30 oktober 2011

Den gråa hösten. Eller?

Jag gick en promenad för en stund sedan. Passade på att ta med mig kameran, eftersom jag senast jag gick en promenad tyckte det var så himla vackert ute. Nu var vädret dess värre inte riktigt lika soligt som senast, men trots detta måste jag säga att jag får ta tillbaka en del av det jag klagar på när jag pratar om hösten. Jag vet inte varför jag ibland säger att hösten är så tråkig och grå när det inte stämmer... Okej att det kanske blir lite mer grått om ett tag, men nu var det ju tjusiga färger överallt.









Ni ser ju själva! Massa färg. Trapporna ni ser på en av bilderna har 165 trappsteg upp till toppen. Där försöker jag gå upp och ner för att motverka den där jäkla dragningskraften som är så enveten... Hej och hå!

tisdag 25 oktober 2011

"Gullevännen"

Fick ett kort från min mommo idag. Ett födelsedagskort med den sedvanliga pengen i. Och nu sitter jag här med ont i hjärtat och ögon som tåras... Som jag saknar min mommo. Och min mofa. Mommo skrev att hon hade varit och tittat till mofas grav, att det var så fint. Jag har inte varit där sedan begravningen. Har inte varit i Kyrkslätt alls sedan dess. Vet inte vad som kom över mig, men tårarna rinner och hjärtat värker. Jag måste verkligen åka och hälsa på mommo.

Mommo skriver alltid att jag är hennes gullevän...

söndag 23 oktober 2011

En helg i födelsedagens tecken.

Vilken bra helg jag har haft. I fredags började dagen med present och gratulationer från min älskade. Hela dagen blev jag överöst av grattisar och sånger från söta elever. På kvällen blev jag bjuden på mat och var uppassad hela tiden.

Igår sov vi länge, åt frukost, åkte och handlade och kom hem och förberedde kalaset. Jag bakade ju bullar i veckan, dom åkte fram. Just ja, i fredags bakade jag både kolakakor och knäckflarn, dem dukade jag också upp. Sedan gjorde jag en födelsedagstårta med hallon och chokladmousse, toppad med lite grädde, färska hallon och blåbär. Smakade aldrig på den själv, men mina underbara gäster lovade mig att den var god. Det bjöds alltså aldrig på någon saft, men både kaffe och kaka. Jag blev åter igen bortskämd med härliga vänner och fantastiska presenter. Jösses... Fylla 27 och få så mycket presenter. Ska ta lite bilder någon dag så ni får se, jag är imponerad över hur bra dom hade passat in alla gåvor. Det var allt från reflexband och mössa till flytväst, stekpanna och Iittala-grejer.

Idag sov jag länge, gick upp och avnjöt en lång frukost. Sedan åkte vi till de blivande svärföräldrarna och fikade lite samt planerade vilka utflykter vi ska göra då vi åker på kryssningen. Jag bestämde mig bland annat för att simma med delfiner när vi är på grand cayman. Längtar så sjukt mycket efter denna resa så ni anar inte!

Nu ska jag inta soffläge och glo på film.

onsdag 19 oktober 2011

Nygräddade kanelbullar.

Dagen som började med sura miner blev mycket bättre nu mot slutet när jag bakade kanelbullar. Kanelbullar som jag är mäkta stolt över måste jag säga! Det är nämligen så att jag har utlovat kalas på lördag och bjuder man på kalas måste man ju bjuda på bullar. Undrar om jag inte ska dra fram lite saft också. Hej hej, jag fyller 27 och ska ha saft- och bullkalas. Fina fisken!

Här är bilder, before and after.


Before (utan pärlsocker, kom på det i sista stund, pjuh)

Och så till det bästa, efter.

Det regnar ute och mina gummistövlar läcker.

Folk påstår att morgonstund har guld i mun. Jag säger påstår eftersom jag sällan känner att morgonen är så himla gyllene. Nu kanske ni tänker att jag är en surpotta som har stigit upp på fel sida idag... Då har ni rätt. Inte nog med att humörtillståndet känns sådär, det regnar ute. Igen. När jag gick till jobbet igår, då det regnade, kände jag halvvägs att mina gummistövlar läcker. Vet ni vad jag tänkte då?

Jag tänkte följande: Helvetesjävlaskitgummistövlar.

Vet ni vad det värsta är när det regnar i Göteborg? Att det blåser samtidigt. Ofta i sidled. Nej men jag är inte bitter.

Gissa vad jag ska göra efter jobbet idag? Köpa gummistövlar.


Såhär glad är jag idag. (obs, smajlet är fake)