fredag 1 februari 2013

16 veckor.

Vår lilla bebis, som plötsligt har blivit 16 veckor gammal (!!!), har haft ett väldigt pendlande humör de senaste dagarna. Jag förstår mig inte riktigt på allt det här. Ena sekunden strålar hon som en sol, jollrar och skrattar och är så söt att man vill äta upp henne. Nästa sekund får hon ett mindre raseriutbrott och använder den nyupptäckta rösten på ett exemplariskt sätt. Hon tar i från magen och vrålar. Jaha, vad hände nu?

Ofta kommer dessa utbrott i samband med att hon upplever någon person (mamma) väldigt tråkig.

Maja: -Ursäkta mig, men varför SITTER du ner med mig i famnen?
Mamman: -Eehm... Varför vrålar du?

I andra fall kommer utbrotten då hon först suttit och smaskat på sina händer för att plötsligt tappa greppet om dem (hon har inte riiiktigt fattat att den där handen sitter fast i henne och att hon lätt som en plätt kan lyfta tillbaka den...). Gissar att hon tänker något i stil med: -Määäääh, nu tog hon den där delikata handen ifrån mig IGEN!

Efter en liten stund jollrar och är allmänt bedårande igen. Mamman och pappan står där mållösa och förstår ingenting.

Det jag märkt av är att hon lär sig mycket nytt och vill vara med hela tiden. Hon ser och upplever saker på ett helt annat sätt nu. Det måste ju vara rätt så utmattande för en sådan liten att ta in så mycket? Kan tänka mig att hon inte förstår allt som händer runt omkring henne heller, det måste ju också vara jobbigt. Den där lilla människan som måste ta in så mycket, som lär sig nya saker... Det kanske är en liten orsak till detta pendlande humör?

Ni som har lite erfarenhet, har era små också gått igenom liknande perioder?

Nom nom nom!

Mammas och pappas älskling <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar