torsdag 30 augusti 2012

33+0.

Minen bjuder jag på, vet inte riktigt vad som hände. Såhär ser den växande magen ut i vecka 33+0. Någon som kan förklara för mig hur det plötsligt går så sjukt fort? I fredags var jag hos barnmorskan och kollade läget, vi har check up med två veckors mellanrum nu. Allt var finemang! Blodtryck, blodsocker, magmått och hjärtljud på Skrållan, allt var primafint! Jag hade då (jag vågar inte ställa mig på vågen nu) gått upp 10,5 kg. I lördags natt fick jag känna på den första förvärken. Hoppsan hejsan, det var länge sedan jag kände riktig värk i magen! Utöver detta har jag en hel del sammandragningar, som gärna tilltar mot eftermiddagen när arbetsdagen börjar lida mot sitt slut. Idag har jag dessutom känt en stickande känsla runt ljumskarna, så gissningsvis har den lilla bruden vänt på sig och ligger där nere och gottar sig nu. Nästa gång ska barnmorskan känna om huvudet är fixerat, annars kommer dom inom ett par veckor efter det att göra ett vändningsförsök. Det vill jag helst inte, nej tack. Så, nu vet ni hur det mås med magen, dess bärare och innehåll!

6 kommentarer:

  1. Roligt att höra lite graviditetsuppdatering! Och roligt att höra att allt är bra med er båda. Själv tycker jag att veckorna går såååå låååångsamt, vill att det ska vara oktober NU! Blir galen på att vara såhär klumpig och sova så här dåligt och känner att jag bara vill ha min kropp tillbaka. Och så väntar man ju så otåligt på att få träffa sin lilla bebis:). Men nå, värre kunde det ju vara, har ju mått bra i det stora hela i alla fall så borde inte gnälla.

    Hoppas du njuter av graviditeten, din mage ser jättefin ut! Kämpa på med sammandragningarna och allt annat. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill också att det ska vara oktober NU, för jag njuter då inte det minsta av denna graviditet. Jag tycker INTE att det e roligt att vara gravid längre. Allt spänner och trycker och klämmer... Vi mår förvisso bra båda två, men jag vill så hemskt gärna träffa henne nu :)
      Jag tog av mig min ring igår, den hänger i halsbandet nu :)

      Radera
  2. Du har så fin mage men samtidigt ser det jätte lustigt ut att se dig med så stor mage, den hör lixom inte till dig :) Jag har själv ångest över viktuppgången, det är inte så länge sedan jag gick ner i vikt och har sedan dess tränat och lite sätt efter vad man äter så att man inte skall gå upp så man blir ju lite rädd när man ser hur siffrorna ökar på vågen och magen blir större. Tycker själv att jag har gått upp i vikt allt för snabbt. Bra att säga det till lika som jag sitter här och äter pizza :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :) Som sagt, ha int ångest över viktuppgången. Man SKA gå upp i vikt, det hör till. Det är mycket som händer i kroppen den första tiden, så det e ju inte konstigt att kroppen förändras. Pizza e bra. Den här veckan när jag har varit så trött och tyckt allmänt synd om mig själv har jag tryckt i mig både karkki o limu o annat ljuvligt :) Vågen ställer jag mig på inför nästa barnmorskebesök, inte innan :)

      Radera
  3. Oj hjälp! Vilken fin - och stor!:) - mage du har! Lycka till med slutspurten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så stor e den inte :) Inte om man jämför med likadana magar i samma vecka iaf ;) Jag känner mig stor som ett hus, men enligt barnmorskan följer min mage måttet som den ska. Förstår inte hur den ska kunna bli ännu större, jag kommer ju att tippa framåt när jag går :D

      Radera