Minst en gång om dagen slår det mig. Jag är gravid! Blir lika förvånad varje gång. Ännu mera förvånad blir jag över att min mage växer. När kom den dit? Hur blev det såhär? (alltså, jag vet ju hur jag blev gravid, men ni fattar vad jag menar...)
Minst en gång om dagen känner jag en enorm rädsla över att det är jag har en pytteliten människa i magen. En pytteliten människa som på mina villkor ska växa och må bra där inne. Det skrämmer mig.
Vet ni vad det bästa är? Att jag minst en gång i timmen tänker: gud så jag längtar efter den här lilla typen <3
Published with Blogger-droid v2.0.4
Aaaw, minns ännu så bra den där känslan, den där dagliga aha-upplevelsen...shit jag är ju faktiskt gravid -känslan :)
SvaraRaderaVet precis vad du menar; man tänker liksom dagligen, flera gånger om dagen dessutom, på att man faktiskt är gravid. Helt kreisigt. Hur har du mått på sista tiden, har du alls sovit bättre? Själv börjar jag så småningom vänja mig vid att inte kunna sova på mage och har sovit helt ok, oh joy.
SvaraRaderaVisst e det galet? Jag har mått bra nu och sömnen har varit mycket bättre de senaste veckorna (peppar peppar ta i trä). Hade det fortsatt som det gjorde innan hade jag nog stupat, min kropp hade slutat fungera efter ett litet tag. Hur har du mått själv?
Radera